Vad är det för fel på mig?

Jag fyller år idag. Okej, det är ju inte som förr. Då, när man låg vaken från fem och undrade hur länge det skulle dröja innan föräldrar och sura syskon skulle sjunga "Ja må han..." leva bakom paket och nöttårta med grädde och skivad banan.

Då var det okej med ja må han-leva-sången. Idag är det en pina.

Det ska sjungas och hurras. Med ett sånt där självbelåtet flin på läpparna. För innerst inne vet nog alla att det är just en pina att bli sjungen för.

Man ska sitta där och le tillbaka. Tacka för sången och fälla nån patetisk kommentar om oj vilken överraskning, nej jag blir inte en dag äldre, 25 år mentalt och andra banaliteter.

Redan då börjar man planera för hämnden. Nästa stackare som fyller ska få en riktigt höggljudd tenor som ylar "I HUNDRA JÄVLA ÅÅÅÅÅÅÅÅR!!!!!!!".

Jag är redan laddad. Och 47 vintrar.