Ska jag låna ut nätet?

-Det där nätet verkar vara bra...

Mina föräldrar har ett synnerligen distanserat sätt att se på internet. Närmare 80 än 75 får dom nåt oroligt i blicken när jag berättar om hur jag beställer resor, säljer möbler, båtar, motorcyklar, bilar och köper nya grejer. Bloggande ska vi inte tala om.

-Hur funkar det där med att blåga?

Det är ingen idé att försöka förklara. Att försöka förklara att jag bland annat har en trogna läsare i Australien och i Kuopio i Finland skulle förvirra ytterligare.

Men en glimt tändes dock i ögonen när jag förklarade att jag just sålt snart sagt varje pinal från lägenheten i Örebro på Blocket. Efter snart 60 års äktenskap har föräldrarna samlat på sig en del, om man så säger. Bra-att-ha-saker, milt uttryckt. Skräp, om man uttrycker sig pragmatiskt.

-Vi kanske också ska sälja lite grejor, funderade morsan. 

-Visst, jag kan plåta och lägga ut det på nätet, sa jag hjälpsamt.

-Kan vi låna ditt...nät? Undrade hon.

Jag förstår att hon menar väl. Och jag förstår att allt handlar om en generationsfråga. Och jag inser att hon säkert för 60 år sen försökte förklara för min morfar att det de facto inte var så att Sven Lindahl fanns på riktigt inuti televisionsapparaten. 

Förmodligen fick hon också förklara att han i verkligheten inte var svartvit heller...

Nu undrar jag oroligt vad mina tre döttrar ska skratta åt att jag inte fattar om 40 år.

-Haha, nädu farsan. Vi ska inte sälja våra möbler på det du kallar Blocket (fniss)...