Äntligen!

30 mars klockan 18.05. Jag klär mig varmt inunder. Pressar in mig i svart koskinn. På skallen trycker jag ner en öppen svart glasfiberbubbla med vita fartränder. Varma skinnhandskar på. Mörka RayBan framför ögonen.
Sen vrider jag om nyckeln på Triumphen. Sex månaders väntan är över. Hojen dunkar igång och far iväg som en yster häst på vårbete. Fem minuter senare är det hundra blås på Nackaleden. Åker slalom mellan SL-bussar och hemvändande kontorsnissar från city.
En timme senare är jag hemma igen. Blöt i håret av tårarna som runnit. Utan känsel i händer och fötter av iskall fartvind. Det luktar avgaser om huden. Pannan är röd av hjälmens tryck.
Vill man vara fri får man lida pin.

Jag har ett scoop!

Bäst att säga det från början: jag är inte sponsrad av Google.

Men nu har jag ett scoop. Tack vare Google.

För nu växer glashärvan!

Det har väl inte undgått nån att det klirrar friskt om kycklingen från Kronfågel. Folk hittar glas när dom gör Flygande Jakob och wokar thailändska kycklingrätter.

Informationschefen på Kronfågel får lämna glasklara svar på medias frågor.

Hon heter Jenny Fridh, och jag känner henne lite sådär från tiden på Sveriges Radio.

Så jag googlade på henne. Vad gjorde hon innan hon kom till Kronfågel? Enter. Poff!

Jo, hon var informationschef på Axa. Och då, för drygt två år sen, var hon i hetluften också.

Varför? Jo: man hade hittat GLAS i Lantmännen Axas müsli!!!

I en artikel i Aftonbladet den 2 noveber 2007 fick stackars fröken Fridh svara på frågor om varför folk hade hittat glas i dinkelmüslin från Axa.

Hallå?! Konspirationsteorierna tar fart i min skalle. Glas i livsmedel = Jenny Fridh.

Vem vill anställa henne som informationschef i framtiden? Möjligen Kosta Boda.

Googla sig själv

Människor med koll på världen (och sig själva) googlar på sitt eget namn. Folk som är betydelsefulla, som har uträttat nåt för mänskligheten eller som varit med i Idol hamnar på Googles förstasida.

-Är du inte bland dom tio första har du misslyckats, då finns du inte, säger han som är så kallad webbstrateg på vårt företag.

Så jag googlade mig själv.

Magnus Dahlberg i sökfältet. Enter. Poff. Där kom alla Magnus Dahlberg som betyder nåt.

Och där fanns Magnus Dahlberg, violinpedagogen. Magnus Dahlberg, pressansvarig på Livets Ord. Och filmmusikkompositören Magnus Dahlberg.

Inte jag, så långt ögat nådde. Men vänta..! Där var jag ju! Mitt bland violinister, sektledare och kompositörer fanns den rätte Magnus: "Katrin Sundberg med maken Magnus Dahlberg - Guldbaggen Efterfest". 

Jaha. På förstasidan alltså. Jag är inte misslyckad. Jag finns, på riktigt. Även om jag halkade med på ett bananskal som bihang till hustrun.

Sen googlade jag vidare till Googles skuggsidor, och faktum är att jag fanns på sidan två också. En bloggartikel från Slitaslang-bloggen: "Till salu: Magnus Dahlberg".

Alltså. Jag finns. Och jag är till salu,

Träffa upp?

En ny styggelse, direktöversatt från det Anglosaxiska Föredömet, har börjat dyka upp som en farsot i media.

- Å imorron ska jag träffa upp Liam Jasmine från The Woodpeckers, här i P3.

Vaddå träffa upp? Står man upp och träffas? Träffas man på en högt belägen plats?

Jorå, jag inser också att det handlar om en direktöversättning från "meet up" eller "catch up".

När jag jobbade på radion var det spöstraff för den som sa "Ericsson kommer inom kort att starta upp en ny linje för tillverkning av kretskort". Alternativt fick man bjuda redaktionen på Budapeststubbe för att sona sitt starta-upp-brott.

Till alla er som ska säger "träffa upp". Hör upp. Lägg av. Vad är det för fel med med att bara träffas..?

"Hör upp", förresten. Vad är det för jävla sätt att skriva?! Listen up, Magnus. Nu får du bjuda dig själv på en Budapeststubbe så att du slutar upp med dumheterna.

Suck. Sluta upp. Det tar aldrig slut.

Stockholmslektion...fem, kanske.

Hur klär man ett barn i storstan?
Svar: som en vuxen.
Stå en kvart på Östermalmstorg och kolla in klädseln på dom små telningarna på väg till skolan. Du kommer att få se sjuåriga flickor i kappor, med håret i svinrygg instoppat i en rutig basker. Höga välputsade stövlar kryssar runt bland vattenpölarna. Pojkarna har jaktrockar och svindyra vildmarksstövlar. Dom har axelremsväskor i läder med multiplikationstabellen inuti. Och ett äpple till fruktstunden...
Mamma och pappa kindpussar Sveriges framtid innan dom hastar vidare mot sina jobb. Klädda på samma sätt. Fast 40 år äldre.
Vad leker östermalmsbarnen på rasten? Kanske Styrelseleken, Sanning eller AMF eller möjligen Ryska Börsen.

Kabelfrossa!

Köpte Xbox i helgen. Alltså en apparat som sväljer en blank skiva som gör att man kan döda hundar som får spräckta huvuden ur vilka det kommer tentakler som dödar en fullvuxen man och storbystad kvinna.

Jag borde vara luttrad. En apparat som man köper har alltid tio plastförpackningar med 20 kablar och 40 olika ändar i lådan. Det gör möjligheterna att få ljud och bild oändliga. Och möjligheterna att misslyckas är mer än oändliga. Jag landade i det sistnämnda.

-Då gör du så här: ta den gröna, blåa och röda kabeln och sätt i TV:n. Switcha till HDTV på kontakten och vips har du Resident Evil så det räcker och blir över, sa snubben där jag köpte Xbox.

Gick hem. Försökte. Nähä. Inga hål i TV:n för grönt och blått. Gick tillbaka.

-Va? Men kör HDMI till DIV-X då. Men såna kablar har inte vi. Kolla på Kjell & Co.

Jag kollade på Kjell & Co.

-Va? Sa han HDMI till DIV-X. Men då får du inget ljud. Tror jag, sa Kjell. Men kolla.

Gick hem och kollade. Nähänemensan. Inget ljud. Men bild. Cyklade tillbaka.

-Ta HDMI-kabeln och koppla ihop DIV-X-utgången med en omvandlare med ljudutgångskabel. Fast då måste du ha hane/hona-konverterare. Sånt har inte vi. Kolla med Kjell & Co.

Kollade Kjelles ställe igen.

-Va? Sa han? Konstigt. Du kan ju prova det här: en HDMI med VGA i slutänden. Tror du får ljud också då.

Cyklade hem och kollade. Nämenvafan. VGA är ju fetfel. För liten slutände för ett för stort TV-hål. Cyklade till Kjell igen.

-Nä, trodde just det, sa & Co. Men den här då: en HDMI med VGA och en konverterare för DVI-I med röd och vit ljudkabel. Funkar inte det kan du alltid köra ljudet optiskt till receivern. Du får den billigare eftersom du cyklar så mycket. Och du, messa mig när du är klar. Jag är lite nyfiken på om du lyckas...

Cyklade hem. Kopplade. Och ut kom både ljud och bild i skön förening. På TV:n syntes både kluvna hundar, larvliknande bossar och infödingshövdingar färdiga att ta livet av både mig, hjälten och det storbystade släptåget.

"Funkar. Både ljud och bild. Men inte det optiska", skrev jag i messet till Kjell. Eller om det var & Co. Fick svar direkt.

"Gör så här: kolla om DVD-ingången på det digitala bakstycket...".  Klick. Jag tryckte bort messet - helt slut efter sladdande cykelturer och obekväm arbetsställning bakom TV:n, bland 250 andra kablar med 500 olika ändar.

Storstadslektion 3

-I Stockholm är dom fränt klädda!

Så sa alltid mina polare i Örebro när jag var i tonåren. "Fränt" var det tuffaste uttrycket på den tiden. Det symboliserade extra stora axelmuddar på 80-talskavajen som dessutom var kort och hade ärmarna käckt uppkavlade. Eller extra höga platåskor. Eller extra gamla vintagekläder som på den tiden hette sekåndhand...

Har just stått dörrvakt på jobbet. Släppt in folk som ska på frukostseminarium hos oss. Dom ska få höra det senaste från en PR-guru.

Eftersom folk har en förmåga att komma för sent i 08-land blev det nästan 40 minuter i kylan på Nybrogatan. Det gav mig tid att reflektera. Och tid att likt en pensionär titta på när en grävskopa grävde ett hål i gatan.

Jag passade också på att trendspana. Kolla vad som är fränt i Stockholm idag. Och nu vet jag.

Gummistövlar.

För mig har gummistövlar varit ett slafsigt sätt att klä sig praktiskt. Sånt som föräldrarna tvingade på en när det slaskade. Sånt som luktade unket gummi. Sånt som gav fotsvamp. Men som var praktiskt.

I Stockholm är folk praktiska. Och trendiga. 

Kostymgubbarna på väg till fina advokatkontoret har gummistövlar. Tanterna med små äckliga hundar har gummistövlar. Smart ass-folket har motivlackade gummistövlar.

Jag tror banne mig att det är fränt att ha fotsvamp också.

Inlagd på behandling

Jag och Olle Ljungström har något gemensamt.

Vi har båda varit inlagda på behandling. 

Men det finns en tydlig paradox här. Olle var på behandlingshem för att bli torr. Jag var där för att jag var för torr.

Nå, jag låg där på spa-behandling med en tvivlande min.

-Vi börjar med en dusch av frystorkat havsvatten från Barriärrevet, sa kvinnan som skulle göra mig fuktig och sprayade, som jag upplevde det, vanligt vatten över ansikte och bröst.

-Och nu ska du djupandas in en eterisk olja från Yttre Mongoliet, fortsatte hon och höll sina inoljade händer över ansiktet.

Jag andades och lyssnade på den entoniga flummusiken som strömmade ur högtalaren.

-Här kommer scrubkrämen som skapar cirkulation och tar bort döda hudceller, sa behandlaren och raspade runt på kroppen.

Jag funderade över varifrån scrubkrämen importerats och kom fram till att det var djurfett från Österfärnebo med gruskorn från landsvägen mellan Finspång och Tjällmo.

Sen duschade jag och fick lägga mig igen. Ännu mer frystorkat havsvatten skulle regna ner. Och sen var det lättmassage med en olja hämtad från lummefåglar i glidflykt över Fijiöarna.

Efter en timme var jag klar, mjuk, len och fuktig.

Men, äh, jag vet inte jag. Vad är det för fel på vanligt svenskt duschvatten, Barnängens barnolja och en härligt raspig frottéhanduk? 

Varsågod Olle!

Såg just dokumentären om min husgud, Olle Ljungström. Sen köpte jag hans nya platta, trots att jag lätt som en plätt kan lyssna gratis i Spotify.

Men jag vill bidra till Olles nya hus utanför Alingsås. Så länge han inte köper en vinare för mina skivpengar så är jag glad. Snälla Olle, köp en trasmatta för pengarna istället.

Storstadslektion 2

Jo, precis. Rulltrappan. Det är ju självklart. Om du mot förmodan inte har bråttom och ska åka rulltrappa - stå till höger. I omkörningsfilen till vänster rusar dom som inte vill missa nästa T-bana. Å man förstår dom. Herregud, nästa T-bana går ju bara med tre minuters mellanrum.

Hur är det i London? Står man till vänster om man vill softa? Eller är det trots allt högertrafik i vänstertrafikens förlovade land?

Alltså, 08-rulltrappsregel: till höger om du har tid - till vänster om du har otid.

Reflektioner från storstan del 1

Jag bor i Stockholm efter 46 år som mellanstadsbo. Det gör mig till en betraktare, snarare än en stockholmare.

Hur funkar man som storstadsbo?

Här kommer lektion 1:

Tunnelbanan. Som stockholmare vet man vilken vagn som gäller för att avstigningen ska ske så nära rätt uppgång. Det innebär att man går längs hela perrongen och ställer sig och väntar på exakt rätt ställe. 

Sen stannar T-banan och du kan smidigt åka två kilometer rulltrappa upp i dagsljuset vid Östermalmstorg.

Och ve den som stigit på T-banan i närmsta vagnen vid Slussen. Det är bara bonnläppar som tvingas gå 45 meter till rätt uppgång.

Fattar ni regeln? Man går INNAN man ska stiga på. Man går inte EFTER att man har stigit av.