Inlagd på behandling

Jag och Olle Ljungström har något gemensamt.

Vi har båda varit inlagda på behandling. 

Men det finns en tydlig paradox här. Olle var på behandlingshem för att bli torr. Jag var där för att jag var för torr.

Nå, jag låg där på spa-behandling med en tvivlande min.

-Vi börjar med en dusch av frystorkat havsvatten från Barriärrevet, sa kvinnan som skulle göra mig fuktig och sprayade, som jag upplevde det, vanligt vatten över ansikte och bröst.

-Och nu ska du djupandas in en eterisk olja från Yttre Mongoliet, fortsatte hon och höll sina inoljade händer över ansiktet.

Jag andades och lyssnade på den entoniga flummusiken som strömmade ur högtalaren.

-Här kommer scrubkrämen som skapar cirkulation och tar bort döda hudceller, sa behandlaren och raspade runt på kroppen.

Jag funderade över varifrån scrubkrämen importerats och kom fram till att det var djurfett från Österfärnebo med gruskorn från landsvägen mellan Finspång och Tjällmo.

Sen duschade jag och fick lägga mig igen. Ännu mer frystorkat havsvatten skulle regna ner. Och sen var det lättmassage med en olja hämtad från lummefåglar i glidflykt över Fijiöarna.

Efter en timme var jag klar, mjuk, len och fuktig.

Men, äh, jag vet inte jag. Vad är det för fel på vanligt svenskt duschvatten, Barnängens barnolja och en härligt raspig frottéhanduk?