fredag 28 november 2008

Ett undercover-band


-Hej, det är vi som är bandet.
Vardagliga killar i lite för långt hår relaterat till ålder stod i hallen, en stund innan gårdagens fest på reklambyrån igår.
Dom skulle köra lite "sköna låtar" och skulle enligt visitkortet vara "coverbandet som får fart på festen". Det var gitarrer, trummor, bas och - dragspel.
Okej, vi hade tema Before Ski. Och då får man stå ut med vissa saker som hör skidåkning till.
Jag har aldrig varit en skidkille. Därmed aldrig heller stått svettig i skidbrallor och hängslen framför ett uselt coverband och vrålat Dansa i neon mellan klunkarna avslagen Falcon. Men jag kan se bilden. Och det räcker för att undvika den avarten av skidåkning.
Så igår var jag så nära den alpina kollapsen man kan komma. Ett coverband som gör "tolkningar" av Varning på stan, en countryvariant av Mauro Scoccos "Sara" och en dansbandsvariant av Midnight Oils "Beds are burning"! Herrejesus.
Jodå, jag förstår att man ska vara rejält tankad för att ha kul på den typen av "spelning". Det var nu inte jag. Fast det vete fåglarna om ens ett par liter Jägermeister hade fått mig att vråla med i Mamma Mia.
Vad säger musikernas fackförbund om det här med coverband? Är inte det här betydligt värre än fildelning? Upphovsrättsliga regler borde göra klart att till och med Per Gessles alster ska framföras med en musikalisk ton som rättesnöre.
I så fall var gårdagens spelning ett brott som måste betraktas som grovt, och därmed få en avskräckande rättslig påföljd: tre års fängelse, konfiskation av brottsmaterialet och livstids näringsförbud inom musikbranschen.

Inga kommentarer: